Information om våld

Information om våld

Våld i nära relationer kan se ut på många olika sätt

Det handlar inte bara om slag eller hot, utan kan också innebära kontroll,
rädsla och begränsningar i vardagen.

Många som lever med våld känner igen delar av sin situation, men kallar det inte alltid våld. Det är vanligt att tveka, jämföra sig med andra eller tänka att det man upplever “inte är tillräckligt allvarligt”.

Nedan beskriver vi några olika former av våld. Du kan läsa det som känns relevant för dig.

Fysiskt våld kan handla om slag, knuffar, sparkar, fasthållning eller annat som skadar kroppen.

Psykiskt våld kan handla om hot, kränkningar, kontroll, svartsjuka eller att bli nedvärderad. Det kan också innebära att begränsas i sin vardag och i sina sociala kontakter.

Sexuellt våld innebär att bli utsatt för sexuella handlingar eller situationer mot sin vilja. Det kan handla om tvång, press, hot eller att ens gränser inte respekteras. Allt som inte sker med samtycke räknas som sexuellt våld.

Ekonomiskt våld kan handla om att någon kontrollerar pengar, skuldsätter någon annan, hindrar tillgång till egna medel, studier eller arbete, eller på annat sätt skapar ekonomiskt beroende.

Materiellt våld innebär att någon förstör eller hotar att förstöra saker som är viktiga för dig, till exempel personliga ägodelar, bostad eller gemensam egendom.

Digitalt våld kan handla om kontroll eller kränkningar via mobil, sociala medier eller andra digitala kanaler. Det kan också innebära övervakning, hot eller spridning av information utan samtycke.

Latent våld handlar om att leva med ständig rädsla för vad som kan hända. Det kan vara blickar, stämningar, tystnad eller tidigare erfarenheter av våld som gör att man anpassar sig för att undvika konflikt eller våld.

Försummelse innebär att grundläggande behov inte tillgodoses, till exempel omsorg, trygghet, medicinering eller stöd. Försummelse kan förekomma i nära relationer och drabba särskilt barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Eftervåld är våld som fortsätter efter en separation. Det kan handla om hot, trakasserier, kontroll, rättsprocesser eller försök att påverka och begränsa livet även efter att relationen tagit slut.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om våld, hot eller begränsningar som motiveras av föreställningar om heder och familjens eller släktens anseende. Utsattheten kan se olika ut och drabba både flickor, pojkar, kvinnor och män.

Fysiskt våld kan handla om slag, knuffar, sparkar, fasthållning eller annat som skadar kroppen.

Psykiskt våld kan handla om hot, kränkningar, kontroll, svartsjuka eller att bli nedvärderad. Det kan också innebära att begränsas i sin vardag och i sina sociala kontakter.

Sexuellt våld innebär att bli utsatt för sexuella handlingar eller situationer mot sin vilja. Det kan handla om tvång, press, hot eller att ens gränser inte respekteras. Allt som inte sker med samtycke räknas som sexuellt våld.

Ekonomiskt våld kan handla om att någon kontrollerar pengar, skuldsätter någon annan, hindrar tillgång till egna medel, studier eller arbete, eller på annat sätt skapar ekonomiskt beroende.

Materiellt våld innebär att någon förstör eller hotar att förstöra saker som är viktiga för dig, till exempel personliga ägodelar, bostad eller gemensam egendom.

Digitalt våld kan handla om kontroll eller kränkningar via mobil, sociala medier eller andra digitala kanaler. Det kan också innebära övervakning, hot eller spridning av information utan samtycke.

Latent våld handlar om att leva med ständig rädsla för vad som kan hända. Det kan vara blickar, stämningar, tystnad eller tidigare erfarenheter av våld som gör att man anpassar sig för att undvika konflikt eller våld.

Försummelse innebär att grundläggande behov inte tillgodoses, till exempel omsorg, trygghet, medicinering eller stöd. Försummelse kan förekomma i nära relationer och drabba särskilt barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Eftervåld är våld som fortsätter efter en separation. Det kan handla om hot, trakasserier, kontroll, rättsprocesser eller försök att påverka och begränsa livet även efter att relationen tagit slut.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om våld, hot eller begränsningar som motiveras av föreställningar om heder och familjens eller släktens anseende. Utsattheten kan se olika ut och drabba både flickor, pojkar, kvinnor och män.

Varför lämnar man inte?

I våldsamma relationer varvas våld ofta med perioder av värme, hopp och löften om förändring. Det kan göra det svårt att förstå vad som händer och skapa hopp om att situationen ska bli bättre.

Med tiden kan gränser successivt förskjutas och det som från början kändes otänkbart blir steg för steg något man anpassar sig till. Detta kallas för normaliseringsprocessen.

Normaliseringsprocessen kan innebära att den som utsätts börjar ta ansvar för våldet, ifrågasätta sina egna upplevelser eller tona ner det som händer. Våldet kan bli en del av vardagen, samtidigt som relationen fortfarande rymmer kärlek, ansvar och hopp.

Rädsla, skuld, skam, hot, ekonomiskt beroende, ansvar för barn eller oro för vad som ska hända vid en separation kan göra det svårt eller farligt att lämna. I många fall ökar också risken för våld i samband med att en relation tar slut.

Samtidigt har alla rätt till trygga relationer. Även om det kan vara svårt att lämna, finns hjälp och stöd att få. Du behöver inte vara redo att ta beslut eller veta vad nästa steg är för att ta kontakt.

Om något i din relation inte känns bra, eller om du har frågor eller funderingar, kan du ta kontakt med oss.

Läs mer om vårt samtalsstöd eller kontakta oss. Vill du lära dig mer om våld? Se våra FÖRELÄSNINGAR.